Husbygget.

När stockholm södras förort 40-talister nådde 20-års åldern sände staten ut ansökningar med lägenhetserbjudanden i nya gettot Norsborg/Hallunda. 

Då flertalet av oss var uppvuxna i små lägenheter och ville hemifrån nappade jag och flera vänner på erbjudandet. Min dåvarande sambo Ulla Carin delade en tvåa med mig i Hallunda. 

Hennes far Olle hade tre vilda Farstadöttrar varav Ulla var yngst. Den äldsta var gift och hade Kille, två knoddar och en sommarkåk i Mariefreds stora sommarstugeområde på Kalkudden.

Vinter -73 kom och Ulla var gravid med Mike som föddes i Januari. När snön lättat ringde Olle, han hade köpt en tomt och parkerat husvagnen permanent, bara nån kilometer från äldsta dotterns hus. 

Midsommar med barnvagn och nubbar blev denna gång ute hos syrran. Dagen efter var det givetvis promenad och visning av Olles tomt. 

Vad i helvete, var min första tanke!

Tomten var ett sluttande stenröse från istiden! Avrundade stenblock från bowling size till basketboll. En hörntomt överst i backen med  övre vägen som var något så när i plan. Infarten var bitvis utfylld i hörnet mot granntomten. Där stod husvagnen. 

Efter fikat började Olle halka runt bland stenblocken, lyfte några bumlingar och kastade nedåt i slänten. Det gick inte att gå så kasta gällde. Syrrans man och jag tände några bira och undrade vad han höll på med. Mamman släppte då nyheten, vi har köpt ett hus oxo. Olle måste gjuta plintar innan det kommer. 

Vi trodde inte våra öron! Hur fan skulle han klara det? Vi stirrade på tanten och svepte biran, sen kastade vi stenblock resten av helgen. Syrrans man var polis och hade ont om tillfälle att hjälpa till mer än tillfälligt. 

Jag tyckte som vanligt att det var en bra utmaning och nya erfarenheter. Vi kollade ritningen som husfirmans arkitekt lämnat. 

Ett tiotal plintar skulle muras upp och det fanns ingen plats för att få ner pinnar. En granne med grävare gav upp efter några lama försök att få ner skopan mellan stenarna. Så jag började rensa för hörnpelare ett, högst upp närmast vägen.

Nån meter under stenlagret fanns det fast mark att gjuta ett fundament och mura upp plinten på. Så långt var det lugnt. Hur hittar man de övriga punkterna utan erfarenhet i ämnet. Löste det med vanliga snören. Knut till knut med exakta mått enligt ritningen. En rektangel måste ju korsmätas för rätta vinklar. Så med två snören som möts knut mot knut kan man hitta den exakta positionen för plinten. 

Några helger senare stod alla på plats i rät vinkel. Olle började tömma stenar innanför plintarna i veckan jag jobbade. Jag fixade en transparent slang ca 5 m längre än husets diagonal. Fyllde den 98% med vatten och pluggade bägge ändor.

Med den, och första stolpen som mått, justerades alla plintar till exact samma höjd. Alla var ju olika långa då underlaget varierade. 

En asfaltsmatta på plinttoppar och putsning av sidor avslutade det jobbet.

Huset var en tidig prefab produkt och sattes upp på en dag. Lite stressad var man när deras ramverk lades ut på plintarna, men det var helt ok. Här var vårt jobb bara att lyfta och hålla. Deras kranbil och gubbar monterade halva golvet, fyra ytterväggar med dörr och fönster samt takstolar med lamellskivor på taket sen drog de. Inne låg pallarna med allt annat. 

Tidiga versioner av prefab hade bara reglar och ytterpanel samt förborrade hål för kabeldragning. Ingen isolering, inget innertak, inga mellanväggar. Allt låg i en hög. Kök, toalett, avloppsrör och isoleringsbalar. Utanför låg pallar med takpapp, läkt och tegel. En stentrappa mm. 

Prioritet var ju yttertaket med lamellskivor som måste fixas innan det blev regn. Här var vi ett gäng som hjälptes åt att spika papp, läkt och langa tegel. Det tog nog en helg med mat och ölpauser. 

Följande blev det enda jag kunde innan, lägga riktig träparkett i övriga halvan av huset där rummen skulle bli. Kök, hall och badrum skulle ha vinylgolv. 

Nu jobbade jag ensam för att hålla farten och inte bli störd. Värst var den jävla isoleringen i alla väggar och tak samt sladdriga masonitskivor för innertaket. Gissa om svordomar ekade i kåken.

Innerväggarnas regelverk placerades ut och fästes. Kabelrör drogs i alla väggar befintliga väggar från elcentralen i hallen till samtliga uttag i huset efter ritning. Väggarna var färdigsågade skivor. Innerväggarnas regelverk med skivor och dörrar monterades smärtfritt. Nu liknade det ett hus. 

Vinylen i köket lades in och Olle fick spackla och måla köksväggen där monteringen av skåp och bänk sedan utfördes. Avlopp och inkommande vatten drogs genom golvet och under huset. Borrning av brunn samt avloppstank var ännu inte klart. 

En elektriker fixade elen, och en mattläggare limmade vinyl i badrummet. Huset var i stort klart för min del.

En natt vid 03:10 lämnade jag huset på väg hem, passerade Mariefred och körde ut på motorvägen då motorn lade av. Hade i stressen glömt att tanka diesel i den lånade firma kombin. 

Ringer och väcker Kalle Grundel som en timme senare kommer vrålande från Stockholm i mötande fil med fylld reservdunk.

Vi fyller upp, vänder kombin och Kalle kör upp bakom med stötfångarna ihop,  sen ger han benet och vi far nedför backen tills min motor skjuter igång. 

Kalle var pigg den morgonen, valde att köra gamla vägen till södertälje medan jag körde motorväg. Jag såg honom försvinna mellan träden just som en snutbil gled förbi mig. De hade upptäckt kalles helljus som for i 200+ i skogen, ringt till byn som satte upp vägspärr, de på motorvägen hann inte hänga med. Kalle stoppades men höll färgen, de hade ju inga bevis bara ett par ljuskäglor i natten.

Lärde mig mycket nytt den sommaren. 

Besökte dem några år senare med Mike. Olle hade slutfört projektet med brunn och avlopp samt fyllt upp ovanför all sten. Vidare en liten mancave bod under huset. Såg fint ut.